Publicerad den av

Varför är det viktigt att skriva in sig i kommunens register?

Vi pratar ofta om hur många svenskar bor på Costa del Sol. Vad menar vi då med bor? Menar vi tillfälligt eller permanent boende? Vad vi vet är att det finns över 30 000 svenskar som har köpt bostad på Costa del Sol. Under en tidsperiod på cirka 40 år. Men hur många svenskar har fast uppehälle enligt skattereglerna vilket innebär att du bor mer än halva året, dvs. 183 dagar, på Costa del Sol. De är säkert att många bor mer än halva året på Costa del Sol men är fortfarande mantalsskrivna och fast bosatt i Sverige. För att ta reda på hur många svenska som har skrivit sig på Costa del Sol så tittar vi på kommunernas inskrivningsböcker där alla som är fast bosatta skall finnas bokförda. Spanjorer och utlänningar bosatta på Costa del Sol.

Padrón eller empadronamiento

Varje spansk kommun sköter mantalsskrivningen av sina kommuninvånare. Alla personer (oavsett medborgarskap) som bor i Spanien är skyldiga att mantalsskriva sig i den kommun där man har sin stadigvarande bosättning. Detta kallas för Padrón de Habitantes del Ayuntamiento och är en inskrivning i kommun. Det antal personer som är mantalsskrivna i en kommun utgör kommunens invånarantal. Det är viktigt att mantalsskriva sig i den kommun där man bor, eftersom kommunens invånarantal är avgörande för finansieringen av de tjänster som kommunen kan erbjuda. En kommun med lågt invånarantal får ett lägre anslag av statliga medel, medan en kommun med högt invånarantal får ett högre anslag av statliga medel. Röstlängder tas fram med utgångspunkt i uppgifterna i mantalsskrivningen och som EU-medborgare får man rösta i val till kommunfullmäktige och val till Europaparlamentet på den ort där man är mantalsskriven. Man kan även få rabatter på evenemang i kommunen, busskort mm. Registreringen är gratis.

Den fast bosatta nordiska befolkning på Costa del Sol

I provinsen Malaga finns det totalt 18.892 personer från Sverige, Norge, Danmark och Finland registrerade på de olika kommunkontoren. Av dessa var 5.877 svenskar, 2.478 norrmän, 4.040 danskar och den största gruppen 6.497 var finländare. Detta visar tydligt att finska medborgare har en större benägenhet att registrera sig än svenskar även om vi alla vet att det faktiskt bor fler svenskar än finländare på Costa del Sol. Betydligt fler till och med! Det är anmärkningsvärt att det är så få norrmän som finns registrerade. Som en ytterligare jämförelse så finns den 47.193 engelsmän registrerade på Costa del Sol.

Hur ser det ut i hela Spanien?

Om vi tittar på den nordiska befolkningen i hela Spanien så ser vi följande:

19.085 svenskar är skrivna i Spanien, tvåa är Norge med 12.271, trea kommer Finland med 11.180 och sist Danmark med 11.180. 249.015 engelsmän är mantalsskrivna i Spanien. Det andra populära området för bostadsköp är Costa Blanca. Här finner vi att norrmännen har ett starkt fäste. Man ligger här etta med 5.649 bofasta och långt före Sverige som bara har 3.657 fastboende svenskar på den kusten från Denia i norr till La Manga i söder. Det finns på Costa Blanca mellan Denia i norr och La Manga i söder också 69.289 mantalsskrivna engelsmän utmed den sträckan.

Publicerad den av

Uppskov med att betala reavinstskatt i Sverige genom att köpa fastighet i Spanien

Jag har i mitt arbete som fastighetsmäklare kommit i kontakt med många svenskar som inte känner till att det är fullt möjligt att skjuta upp kapitalvinstskatten (reavinsten) som uppstår vid en försäljning av en fastighet i Sverige om man köper en lägenhet, radhus eller villa på Costa del Sol. Detta är sedan lång tid tillbaka möjligt och låt oss därför titta närmare på vilka regler som gäller och vad man bör tänka på.

Hur länge har detta varit möjligt?

Reglerna som gjorde det möjligt att skjuta upp sin reavinstskatt när man sålde sin bostad i Sverige och flyttade till Spanien trädde i kraft 1 januari 2007. Dock gällde detta bara om man köpte en villa eller radhus. Lägenheter var inte inkluderade i dessa uppskovsregler. Detta hade att göra med tolkningen av bostadsrätter (som fanns i Sverige) och ägarlägenheter (som finns i Spanien) som ersättningsbostad. Ägarlägenheter med individuella lagfarter fanns inte i den svenska skattetolkningen. Efter mycket stark kritik slog Skatteverket fast i november 2007 att en ny tolkning av lagen om uppskov skulle gälla även för de svenskar som köper lägenhet i Spanien. Sedan 1 januari 2008 är nu även lägenheter i Spanien godkända som ersättningsbostad vid uppskov av vinsten. Detta gjorde stor skillnad för många svenskar med Spanienplaner eftersom lägenheter är det mest vanliga köpet för svenskar som köper och flyttar till Spanien.

Regler och förutsättningar för uppskovet

Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att du ska kunna få uppskov om du säljer din bostad i Sverige med vinst och köper en ersättningsbostad på Costa del Sol.

  • Uppskovsbeloppet ska vara minst 50 000 kronor.
  • Bostaden du säljer ska vara en privat bostad eller en privat bostadsrätt som har varit din permanentbostad.
  • Du måste ha köpt en ny bostad av ett visst slag och bosatt dig i din nya bostad inom en viss tid. Bostaden ska ha förvärvats tidigast den 1 januari året innan försäljningsåret och senast den 31 december året efter försäljningsåret.
  • Begär du uppskov och köper ersättningsbostad i Spanien skall du bifoga köpekontrakt, eventuell lagfart och bosättningsintyg (residencia) i din ansökan.

Skatt på vinsten och uppskovet

Reglerna idag är att den som säljer sin bostad i Sverige med vinst ska deklarera försäljningen och betala skatt på 22 procent av vinstbeloppet. Om du har ett uppskovsbelopp ska du årligen betala en skatt på ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Du ska betala skatt på uppskovsbeloppet i Sverige även om ersättningsbostaden finns i Spanien. Så har det varit fram till nu.

Uppskovsräntan slopas – vad innebär det?

Den 21 september 2020 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till riksdagen. Som väntat återfinns ett förslag om att slopa uppskovsräntan, vilket var en av punkterna i den så kallade januariöverenskommelsen. Förslaget innebär att uppskovsräntan ska slopas för såväl nya som redan existerande uppskov och att detta ska ske från och med inkomstår 2021.

Publicerad den av — 1 kommentar

Marbella tar krafttag för att hindra husockupationer

Nu har Marbellas borgmästare Ángeles Muñoz gjort en strålande insats för sina kommuninvånare för att förebygga husockupationer och hjälpa utländska fastighetsägare med råd och information i ärendet.  Hon påpekar också att Marbella kommun inte har ett generellt problem idag med detta men hon vill i preventivt syfte starta detta projekt.

Borgmästaren har startat en ny avdelning inom den lokala polisen (Policía Local) med en enhet av 30 lokala poliser som kommer att arbeta tillsammans med kommunens utlänningskontor för att erbjuda rådgivning, informera och underlätta vid polisanmälningar. Denna rådgivning kommer också att kunna ske på var och ens modersmål vid behov.

Poliserna kommer också att ha samarbete med bostadsrättsföreningar, fastighetsskötare och mäklarkontor för att i god tid få information om något är på gång. Vidare kommer man att göra en kartläggning av olika områden där risken för husockupationer bedöms som särskild stor och där extra bevakning kan sättas in.

Den lokala enheten inom lokalpolisen kommer också att arbeta tillsammans med nationalpolisen som är den polisenhet i kommunen som ansvarar och ingriper vid husockupationer.

Ángeles Muñoz betonar att detta initiativ är gjort för att ge ökat trygghet till de tusentals utländska invånare som har köpt bostad i kommunen.

Foto: diariosur.es

Publicerad den av

Hur har svenska och spanska regeringen hanterat Coronakrisen?

Enkäten “Covid-Score” visar att spanjorer och svenskar är bland de nationaliteter som rankar sina respektive regeringar lägst i hur de hanterat Coronakrisen. Undersökningen som gjorts av Institutet för global hälsa (ISGlobal) i Barcelona, visar att spanjorerna underkänner sin egen regerings hantering av den pågående hälsokrisen. Pedro Sánchez regering får 44,68 poäng av totalt hundra och hamnar därmed på 15:e plats på listan av totalt 19 länder.

Sämre betyg får endast regeringarna i Sverige (42,07 poäng), Polen (41,28 poäng), Brasilien (36,35 poäng) och Ecuador (35,76). De som varit nöjdast med sina regeringar under krisen är kineserna (80,48 poäng), sydkoreanerna (74,54 poäng) och sydafrikanerna (64,62 poäng).

Frågorna handlade om hur tydlig regeringen varit i sin kommunikation, tillgången till gratis virustester, förekomsten av smittspårare samt kvaliteten på det nationella hälsovårdssystemet. Sämst betyg fick den spanska regeringen när det gällde tillgången på gratis och tillförlitliga Covid-tester för personer med symptom (2,09 av 5).

Enligt författarna till studien hänger resultatet ihop med förtroendet för regeringen, folkhälsoexperterna, hälsovårdssystemet samt vetenskapen. Ju högre dödlighet och ju fler smittade, desto sämre snittbetyg fick regeringarna. Samtliga regeringar fick dåliga betyg för hur de svagaste i samhället skyddats och fått hjälp under krisen. Allra sämst snittbetyg i de 19 länderna fick de styrande för hur de hanterat folks mentala hälsa.

Undersökningen har gjorts i samarbete med CUNY School of Public Health i New York och andra internationella institutioner. Totalt har 13 400 personer intervjuats i 19 olika länder. I Spanien deltog 748 personer. Resultatet publicerades 5 oktober i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

Denna artikel är hämtad från den svenska tidningen Sydkusten i Marbella.

Publicerad den av

Vad är sanningen om husockupationer?

Inte bara pandemin har skapat rubriker i spansk media i sommar. En annan het potatis som har rört upp den politiska och mediala agendan är så kallade ”okupas”, det vill säga husockupanter. Tidningen Sydkusten har skrivit mycket professionellt om detta och här kommer utdrag ur deras artiklar.

Både media och politiker har målat upp skräckscenarier där semesterfirare återvänder hem och finner sitt hem ockuperat av okända och utan möjligheter att kasta ut dem. Enligt jurister är detta ytterst ovanligt i Spanien, trots att en del får det att låta som om det skulle vara ett av landets stora problem. Det skriver tidningen El Diario.

Bland flera felaktiga föreställningar förekommer att de första 48 timmarna av en husockupation skulle vara avgörande för om fastighetsägaren kan vräka ockupanterna eller ej. Enligt ryktet skulle det efter dessa två dygn vara omöjligt utan ett domstolsbeslut. Enligt jurister som intervjuats i tidningarna El País och El Diario är detta inte sant, det finns ingen sådan gräns i nuvarande lagstiftning.

Det finns dock en stor skillnad i hur vräkningen kan gå till, beroende på vilken typen av brott som begåtts. I fallet ockupation kan det nämligen röra sig om antingen hemfridsbrott eller egenmäktigt förfarande, beroende på hur bostaden används av ägaren. Det är inte samma sak att ockupera någons bostad, oavsett om det är en permanentbostad eller semesterbostad, som att ockupera en tom fastighet som exempelvis ägs av en bank eller en gamfond. De straffrättsliga påföljderna skiljer sig också åt.

Hemfridsbrott, “allanamiento de morada”, behandlas i artikel 202.1 i brottsbalken och kan leda till fängelsestraff på upp till fyra år, om ockupanten använder våld eller hot. Brottet ska anmälas till polis eller domstol tillsammans med ID-handling och dokumentation som lagfart, giltigt hyresavtal eller fakturor. Polisen kan agera när som helst för att vräka de illegala bosättarna, alltså oavsett hur många timmar som har passerat. Denna typ av brott förekommer visserligen, men är ovanliga (285 fällande domar under 2018) och följer dessutom en nedåtgående trend. Enligt domaren Joaquim Bosch som intervjuas av El Diario, kan folk känna sig trygga i sina hem.

Om bostaden som ockuperas däremot är obebodd, betecknas det istället som egenmäktigt förfarande, ”usurpación”. Detta brott leder endast till böter, så länge det inte är något våld eller hot inblandat. Dessa ockupationer sker oftast i övergivna bostäder som tillhör banker eller gamfonder. Det kan också vara osålda lägenheter, många gånger i ofärdiga byggen. I dessa fall måste det rättsliga förfarandet inledas innan vräkning kan ske.

Enligt de experter som intervjuats av El País och El Diario faller de flesta husockupationer i Spanien under denna typ. Den vanligaste typen av ”okupas” är fattiga familjer som ockuperar bankåtertag. Något helt annat är de problem som kan uppstå om en hyresgäst vägrar flytta när kontraktet löper ut eller helt enkelt slutar betala hyran. Det rör sig varken om hemfridsbrott eller egenmäktigt förfarande.